Albin Avander, skolpräst i Sankt Olovs församling (BILD)

2018-12-03 19:23

Måndagens långläsning (tack för text/bild P-O Sjödin/Skellefteå pastorat}:
”Tron en naturligt del i allt”

Skolprästen Albin Avanders röda läppar på bilden för utställningen ”Ge plats” fick betraktare att höja på ögonbrynen.
– Skellefteå är en bred plats där man får vara som man är och det gäller Svenska kyrkan också, så för mig var det väldigt självklart att vara med och visa det, säger han.

Albin Avander, skolpräst i Sankt Olovs församling i Skellefteå, är född och uppvuxen i ett kristet hem i Varuträsk utanför Skellefteå.
– Mina föräldrar hade sin tro och berättade om den, men jag och mina syskon fick en väldigt stor valfrihet kring tron.
I unga år spelade han fotboll i samma klubb som fotbollsstjärnan och TV 4-profilen Hanna Marklund.
– Hon och hennes systrar var i en klass för sig. Dom var jätteduktiga. Själv var jag en drömmare som mest var och kollade in grodorna i bäckarna bredvid planen.
Tankarna på att bli präst började att gro tidigt.
– De fanns väl med som någon slags fundering, men för mig behövdes det mer än bara så.
Planerna på att bli präst las därför på hyllan och istället växte sig tankarna på att bli skådespelare eller lärare sig allt starkare.
– Jag spelade mycket teater på den tiden, men valde till sist att börja plugga till lärare i Uppsala.

Social varelse
Nu blev det bara ett år i skolbänken på lärarutbildningen.
– Jag kände att det inte riktigt var min grej. Jag tyckte mycket om att vistas i skolmiljön, men det här med att sätta betyg och behöva gradera folk var tråkigt.
I stället drog han till Norge för att rensa fisk, jobba hårt och tjäna stora pengar.
– Vid andra tillfället var jag ensam gästarbetare på en ganska stor ö i Nordnorge och eftersom att jag är en social varelse så började jag hänga med öborna.
Några av öborna visade sig vara riktiga kufar med ganska tuffa historier bakom sig.
– Dom ville starta om på ny kula på ön och för många fanns det ett behov av att få prata av sig om dom mörkare perioderna i livet.
För Albin har tron på ett eller annat sätt alltid varit självklar, men i mötet med andra utan den relationen till tron behövde han formulera vad det egentligen var han trodde på.
– Jag kände att det var det här som jag skulle göra, så jag gick från att vara fiskare till att bli människofiskare.

Fikade bort två år
Han bestämde sig för att läsa teologi och valde att göra det i Umeå eftersom att han hade en massa kompisar där.
– Det gick faktiskt att läsa till präst i Umeå till sista året, men det hade folk inte riktigt koll på.
Det tog honom 7,5 år istället för 5,5 år att klara av studierna.
– Det var en rolig tid och jag fikade bort två år av utbildningen, men det var det värt.
Albin Avander blev vigd till präst i Uppsala i juni 2011, gjorde sitt år som pastorsadjunkt i Vindeln och skulle sen vara föräldraledig i ett år.
– Vi valde i samma veva att flytta hem till en stor lägenhet i centrala Skellefteå.
Familjen hann bara börja lasta in flyttkartongerna och känna sig hemmastadda, när en kompis hörde av sig och berättade att ”hans” jobb hade kommit ut.
– Jag hade inte ens berättat att jag ville bli skolpräst, men han tyckte ändå att det var det som jag skulle göra.

Stöd i krisarbetet
Skolprästen och arbetskamraterna i Skolkyrkan är en resurs för skolpersonal och elever i Skellefteå vid bland annat temadagar, lektioner och krissituationer.
– Vi har ett väldigt inarbetat samarbete med skolan och får träffa alla gymnasieettor under Må Bra-dagen på hösten.
I årskurs två på gymnasiet är Skolkyrkan engagerade i en halvdag om kärlek och relationer.
– Vi finns också med som ett stöd i krisarbetet vid till exempel ett dödsfall på en skola och försöker göra en fruktansvärd situation åtminstone hållbar.
Albin Avander berättar att tron finns med som en naturlig del i allt han gör och tänker.
– Det handlar om att ha en relation till Gud och att den, som alla andra relationer, måste underhållas.
Hans relation till Gud är en levande del med trygghet, längtan och ibland saknad.
– Ibland blir det missar i kommunikationen, men då gäller det att hålla fast vid varandra och det tror jag att Gud gör vid mig.

Du är engagerad i hbtq-frågor. Varför?
– Det är ju självklart när vi säger att alla ska vara välkomna till kyrkan. Om alla ska vara välkomna till kyrkan, så måste ju alla få känna att dom är det också.
Svenska kyrkan har, enligt honom, en historia av att inte ha varit den bästa på att bjuda in till exempel samkönade relationer.
– Så där har vi lite grann att jobba på och lägga lite extra krut på.
Albin Avander var en av Skellefteåprofilerna som lät sig fotograferas tvärtemot traditionella könsnormer för utställningen Ge plats.
– Det var häftigt att uppleva hur en bild kan säga mer än tusen ord. Bilderna fick verkligen folk att prata och tänka.
Mänskliga rättigheter ligger dig också varmt om hjärtat. Varför?
– Vi är alla Guds skapelser som är tänkta att få finnas och i det ligger det respekt för varje enskild människa.

Hur mår Svenska kyrkan i dag?
– Jag tycker att den mår ganska bra. Människor söker fortfarande tro, men vi behöver bli bättre på att finnas med där samtalen om människovärde och tro förs i dag. Kyrkan har inget monopol, men vi är en viktig röst bland många.
Hur kan vi få fler medlemmar?
– Jag tror att vi behöver göra folk medvetna om allt bra som vi håller på med. Ta bara stödgruppen för unga mellan 7 och 15 år som har förlorat en nära anhörig som exempel. Det vill väl alla stötta.
Hur tror du framtiden ser ut för Svenska kyrkan?
– Jag tror att den, om vi bara har förmågan och viljan att växa tillsammans med samhället, ser ljus ut. Vi har absolut en roll att fylla i framtiden också.
Kyrkan måste, enligt honom, hitta vägar att kommunicera med samhället och arenor där den får stå för sina tankar.
– Vi måste vara en vettig samhällsparter och tala ett språk som inte fastnar i dogmer utan snarare fokuserar på att vara goda medmänniskor för varandra, säger Albin Avander.
FAKTA/Albin Avander.
Yrke: Skolpräst i Sankt Olovs församling.
Ålder: 38 år.
Familj: Frun Anna och barnen Elsa och Signe.
Bor: I staan. I centrum.
Fritidsintressen: Han sjunger i kör – kammarkören – och tycker om att plocka svamp och bär i skogen. Han tycker också att det är härligt med fjällvandring.

albina01webb

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *